GDPR för arbetsmarknadens parter

Om du arbetar inom en arbetsgivarorganisation med rådgivning till medlemmar/arbetsgivare eller arbetar inom en arbetstagarorganisation med rådgivning till medlemmar/arbetstagare eller har ett fackligt uppdrag som förtroendevald – så kommer du behöva känna till regelverket i GDPR. Även du som jobbar internt med arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationens personuppgifter har stor nytta av denna kurs. Under kursdagen kommer vi gå igenom GDPR och andra relevanta regler som är av vikt i er yrkesroll som rådgivare eller som ansvarig internt för frågorna.

Utbildningen kommer behandla regelverket i GDPR, och även de svenska kompletteringsreglerna till GDPR. Vi går också igenom rättsfall från svenska domstolar och EU-domstolen samt uttalanden, beslut, från svenska Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, och EU:s tillsynsmyndighet, Europeiska dataskyddsstyrelsen (EDPB). Under dagen belyser vi regelverket med fokus på behandling av personuppgifter inom HR-området men även de regler i GDPR som ger arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer rätt att behandla personuppgifter i sin verksamhet kommer tas upp.

Ur kursen:

• Genomgång av grundläggande begrepp i GDPR såsom behandling av personuppgifter, registrerad, personuppgiftsansvarig, personuppgiftsbiträde, grundläggande principer och laglig grund.

• Vilka särskilda regler finns det i GDPR som ger arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer rätt att behandla personuppgifter i sin verksamhet och även så kallade känsliga personuppgifter som facklig tillhörighet?

• När måste man använda samtycke som laglig grund när det gäller arbetssökande, arbetstagare och f.d. anställda och när bör man definitivt inte använda denna lagliga grund?

• Vad gäller vid t.ex. medarbetarsamtal, hantering av hälsoinformation och publicering av fotografier på anställda på hemsidor och i sociala medier?

• Vilka rättigheter har de registrerade, alltså som medlemmar hos en arbetstagarorganisation eller som anställda hos en arbetsgivare, t.ex. rätten att få information om hur deras uppgifter hanteras, rätten att bli raderad etc?

• När får arbetstagarorganisationer dela information med arbetsgivarorganisationer/arbetsgivare och tvärtom, t.ex. i samband med lönerevision, även dela så kallade känsliga personuppgifter som facklig tillhörighet? Finns det regleringar om detta i några kollektivavtal?

• Vad gäller för olika sorters spärrlistor, t.ex. vilka personer en arbetsgivare inte vill anställa igen, sålunda svartlistning?

• Vad behöver man ha kontroll på när det gäller IT-säkerheten i dessa sammanhang? Får man e-posta vilka personuppgifter som helst om anställda?

• Vilka regelverk styr olika bakgrundskontroller som en arbetsgivare vill göra av t.ex. en arbetssökande?

• Vilket regelverk gäller vid olika typer av kontroller av arbetstagare som t.ex. kamerabevakning, kontroll av arbetstider samt kontroll vid misstanke om missbruk av droger och alkohol?

• Vad gäller vid prestationsmätningar, rehabilitering av arbetstagare och kontaktuppgifter till anställdas närstående?

• Hur handskas man med listor över anställdas allergier och ev. sjukdomar?

• Vad gäller när anställda använder system för e-post och arbetsgivarens internetanslutning – kan t.ex. arbetsgivaren kontrollera detta och i så fall hur?

• Hur kommer whisteblowing – visselblåsning – in i bilden och hur regleras detta?

• Vad är ett dataskyddsombud?

• Vad finns det för vägledningar etc. till GDPR på dessa områden och hur kan man betrakta dessa?

• Hur är det med de administrativa sanktionsavgifterna enligt GDPR, och skadestånd till de anställda, för arbetsgivaren, samt för arbetsmarknadens parter, om inte regelverket i GDPR följs?