Allmänna handlingar och Århuskonventionen

Handlingar som är allmänna ska kunna begäras ut från myndigheter efter att myndigheterna prövat om det föreligger något sekretesshinder som innebär att handlingarna inte kan lämnas ut. Hindren prövas enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641).

Århuskonventionen (The UNECE Convention on access to information, public participation in decision-making and access to justice in environmental matters) har undertecknats av en rad nationer samt av EU.

Konventionen trädde i kraft 2001 och undertecknades av Sverige 2005. Konventionen är sprungen ur princip 10 i den s k Riodeklarationen från 1992. Riodeklarationen fastslår att miljöarbete och mänskliga rättigheter är intimt sammanlänkande.  Med anledning härav fastslår Århuskonventionen att allmänheten ska ges möjlighet att ta del av miljöinformation, delta i beslutsprocesser, föra talan i oberoende domstol. Dessa grundprinciper brukar kallas konventionens tre pelare.

Frågan om allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation sönderfaller i flera juridiska delfrågor som genomgås under utbildningsdagen.

• Hur ska nationella sekretessbestämmelser tillämpas utifrån att Sverige och andra länder har undertecknat konventionen och
• vilken sorts miljöinformation faller under konventionen?
• Vad menas med miljöinformation som avser tillståndet i miljön?
• Hur påverkas sekretessbedömningar till skydd för immateriella- och kommersiella intressen?
• Hur ska man se på information från en klagande i ett tillsynsärende?
• Aktuell praxis från EU-domstolen.
• Aktuell praxis från nationella domstolar.

Utbildningen vänder sig både till tjänstemän vid myndigheter och domstolar som vill fördjupa sig i ”utlämnandefrågor” med bäring på Århuskonventionen och till företag och organisationer som funderar på hur man ska argumentera då man begär ut allmänna handlingar som innehåller miljöinformation. Utbildningen fokuserar således inte primärt på prövningen enligt tryckfrihetsförordningen, utan griper tag i bedömningsfrågor som uppkommer då en handling kan konstateras vara inkommen och- eller upprättad vid en myndighet.