Hantera rättshaveristiskt beteende

Praktiska verktyg, gränssättning och praxis

Det finns en grupp människor som är svåra att gå till mötes och att uppnå ett fungerande samarbete med. I vardagligt tal kallar vi det för ”rättshaverism”. Ett rättshaveristiskt beteende kan yttra sig som återkommande anklagelser, stark misstänksamhet, hot och trakasserier som riktar sig mot personal, ständiga brev och telefonsamtal, inspelade samtal, många överklaganden, handlingar som begärs ut eller lämnas in, krav som ligger bortom all rimlighet och som inte är förenliga med regler, vetenskap och beprövad erfarenhet. Det handlar om människor som inte kan lösa uppkomna situationer med mentala och reflekterande processer, som istället söker lösa dem med juridiska processer och krav på rättvisa. Ofta kan attityden hos dessa människor vara såväl hotfull som nedsättande och starkt kritisk. Vi har svårt att veta hur vi som personal eller som chef ska bete oss inför ett sådant agerande. Risken är stor att vi antingen blir för kritiska och avvisande eller för undfallande, överkompenserande och otydliga. Ofta upplever vi dem som krävande och hänsynslösa.

Kursen beskriver hur ett rättshaveristiskt beteende kan yttra sig på en arbetsplats eller inom en verksamhet och myndighet: statlig, regional eller kommunal. Vad är det som orsakar det hos en individ och hur finner man redskap för att hantera dessa komplicerade möten på ett sätt som lugnar.
I kursen jämförs rättshaveristiskt beteende med psykopati:
– Gemensamma och skilda drag.
– Analys av farlighet, hot och våld.

Kursen tar också upp gränssättning samt juridiska och etiska perspektiv. Exempel ges från domar i Förvaltningsrätt och beslut från JO.

Exempel på punkter vi kommer behandla:

  • Rättshaverism som psykisk ohälsa? Bakgrund i psykiatri och sociologi.
  • Vilka kännetecken hör ihop med rättshaveristiskt beteende?
  • Varför utvecklar man rättshaveristiskt beteende
  • Hur bemöter jag en person med rättshaveristiskt beteende?
  • Anhöriga med rättshaveristiskt beteende
  • Lågaffektivt bemötande
  • Att bli anmäld – vad händer sedan?
  • Sätta gränser, är det bra? Hur gör man?
  • Vad gäller juridiskt beträffande den andres krav på offentlighet och servicesskyldighet?
  • Domar och beslut från JO, IVO, Arbetsmiljöverket och domstol. Några fallbeskrivningar.

Sagt av tidigare kursdeltagare:
Teori varvat med tydliga exempel och på em verktygslådan.
Väldigt intressant och bra att det var hänvisningar till olika beslut.
Bra med många exempel, snabb att fånga upp frågor och väva in dem i presentationen.
Det tydliggjorde teorin bakom egna upplevelser.
Väldigt bra och lätt att lyssna på. Bra med verkliga händelser och egna upplevelser
Behaglig att lyssna på och intressant framtoning.
Väldigt duktig föreläsare. Imponerad av hans sätt att formulera och uttrycka sig. Var som att lyssna till en fantastisk saga.

Tid:
30 september 2020 kl 09.30 – 16.15
Registrering och frukost från kl. 09.00
Kursen motsvarar 5.45 undervisningstimmar

Plats:
Vasagatan 38, Stockholm

Miljömärkt med Green Key

Kursavgift:
6 900 kr exkl. moms
(Kursavgift med sjukdomsskydd 7 290 kr exkl. moms)
 
Kursavgiften inkluderar:
Dokumentation, frukost, förmiddagskaffe, lunch och eftermiddagskaffe samt kursintyg.
 
Föreläsare:
Målgrupp:
Alla som behöver lära sig hantera dessa frågeställningar.
 
Hålltider:
Registrering och frukost 09.00
Kursstart 09.30
Fm-kaffe 10.45 (15 min)
Lunch ca 12.30
Kursstart 13.30
Em-Kaffe 14.45 (15 min)
Kursslut 16.30