Gruvbrytning

Gruvbrytning är en högaktuell fråga i samband med samhällets gröna omställning och elektrifiering. Vid exempelvis batteritillverkning behövs flera olika jordartsmetaller där tillverkare idag måste förlita oss till import. Gruvbrytning innebär alltid en stor miljöpåverkan. Förutom själva brytningen, gruvdriften inklusive anrikningen av koncessionsmineralet måste gruvans kort- och långsiktiga påverkan på vatten- och hydrogeologi bedömas och utredas. Ett brytningsområde ska alltid återställas genom efterbehandling vilket också ger upphov till många naturvetenskapliga och juridiska spörsmål.

Gruvbrytning kräver tillstånd enligt både minerallagen och miljöbalken. Etablering av gruva följer en enkel logik för att få tillstånd från i förekommande fall undersökningstillstånd, via bearbetningskoncession enligt minerallagen till prövning enligt 9 och 11 kap miljöbalken. Förfarandet fungerar så att prövningen enligt minerallagen utförs av myndigheten Bergsstaten och enligt miljöbalken av Mark- och miljödomstolen. I minerallagens bemärkelse betyder ”undersökningstillstånd” rätten at undersöka och utvärdera en fyndighet och ”bearbetningskoncession” rätten att utvinna och bearbeta koncessionsmineralet. För att få lov att påbörja utvinning och bearbetning måste man också ha tillstånd enligt miljöbalken.

Utdrag ur kursen:
• Undersökningstillstånd enligt 2 kap minerallagen. Hur gör man och vad ingår?
• Bearbetningskoncession enligt 4 kap minerallagen. Förutsättningar, kopplingarna till miljöbalken. Riksintressen enligt 3 och 4 kap miljöbalken och avvägningar dem emellan.
• Prövningen enligt 9 och 11 kap miljöbalken. Vattenverksamheten, brytning och anrikning, efterbehandling enligt kap 4 miljöprövningsförordningen (2011:13). Gången i prövningen.
• Viktiga naturvårdsbestämmelser enligt 7 kap miljöbalken.
• Typiska olägenheter/störningar från gruva.
• Särskilt om Natura2000 med nya bestämmelsen om flytt från koncessionsprövningen till miljöprövningen.
• Hållbarhetsaspekter kopplade till gruvbrytning, ekonomiskt, socialt och för naturen. Olika motstående intressen och deras ingångar i en prövning av gruva, exempelvis rennäring.
• Driftsperioden och tillsynen. Vad säger tillståndet, vad är en olägenhet och hur vet man om gruvan följer sina villkor.
• Gruvorna och omställningen till ”grön” produktion- och produkter.
• Ändringstillstånd vid utvidgning av gruva.
• Urfolks rättigheter i samband med gruvexploatering.