Miljöprövning och miljöbedömning – ny reglering

Miljöbalken är en gammal ramlag med 26 år på nacken och har genom åren bestyckats med massor av förordningar, föreskrifter från myndigheter, vägledande domar och inte minst EU:s rättsakter av olika slag. Dels direktiv som genomförs genom miljöbalken jämte förordningar, dels den direktverkande EU-rätten som existerar parallellt. Systemet i sig innehåller således handhavandeutmaningar av rent juridisk karaktär. Exempelvis kan handhavande av kemiska ämnen behöva både ämnesgodkännande direkt från EU och samtidigt nationellt tillstånd, dispens eller motsvarande.

Verksamheter och åtgärder tenderar att kräva komplexa prövningsunderlag för att mark-och miljödomstol, miljöprövningsdelegation eller anmälningsprövande tillsynsmyndighet ska kunna hantera ett ärende. Det systemet för utförande av samråd och framtagande av miljökonsekvensbeskrivning är dessutom inte helt konsistent i förhållande till EU-rättens krav.

Nuvarande system har visat sig vara både svåröverblickbart, svårförutsägbart och framför allt utdragen i tid. Tid kostar pengar för sökandebolaget och resurser för domstolar, prövningsmyndigheter och parter.

SOU 2024:98, en grundlig reform
Betänkande från utredningen ”En ny samordnad miljöbedömnings- och 
tillståndsprövningsprocess” har nu kommit och merparten av nya bestämmelser är tänkta att träda i kraft 2028, medan en del förändringar redan genomförts avseende prövningsmyndigheter såsom parter. Kursen går igenom de viktigaste nyheterna. Kursen ger också många exempel på hur praktisk miljöprövning och miljöbedömning kan komma att påverkas jämfört med hur utfallen kan bli i dag.

Utdrag ur kursen:
– Nuvarande prövningssystem med exempel på ”bra” och ”dåligt” ur miljöns-och processekonomins perspektiv
– Nuvarande miljöbedömningar och samrådsförfarande. Hur fungerar detta och vad säger EU?
– Begreppet ”betydande miljöpåverkan” i praktisk belysning.
– Domstols- och myndighetsprövning av i dag. Vad innebär förvaltningsprövning och hur fungerar rättegångsbalken som processuell ”kostym” för detta? Exempel på ”bra” och ”dåligt” ur olika perspektiv. Vad är processeffektivitet och processledning?
– Utredningens syfte och den identifierade problembilden. Förutsägbarhet, konkurrenskraft, investeringsvilja och grön omställning.
– Nytt 20 kap miljöbalken och delvis bibehållet 6 kap miljöbalken.
– Ny prövningsmyndighet. Vad ska dit, och vad förblir som vanligt?
– Vad menar utredningen med förslag till ”integrerad prövning”? De två spåren, tillstånds-och granskningsspåret.
– För- och nackdelar med färre samråd. Olika parters perspektiv, företag, myndigheter och organisationer och enskilda enligt Århuskonventionen.
– Konsekvenser för tillsynen.
– Vad kan vi förvänta oss och hur ska man förbereda sig beroende vem man är i processen? Sökandebolag, konsulter, myndigheter och övriga ska hitta nya roller att spela.

Kursen kommer att innehålla massor av exempel från olika branscher. Även vattenverksamheter, verksamheter som är anmälningspliktiga mm och utredningens förslag kommer att diskuteras utifrån vad som kan förväntas bli utfallet för miljön och utifrån processekonomiska förutsättningar.