Rättshaveristiskt beteende i en värld med AI och ChatGPT

”Vi märker att synpunkter från personer med rättshaveristiskt beteende blir alltmer avancerade i sina brev och vi misstänker att ChatGPT ligger bakom. De har sådan sakkunskap som gör att det tar alltmer tid att besvara alla frågor.” – Handläggare vid en myndighet

I det omtalade ”Kalmarfallet” år 2014, där en person begärde ut tusentals handlingar av kommunen samt skickade mängder med kritiska frågor i återkommande brev, valde JO att lyfta fallet till Konstitutionsutskottet, KU, med en förfrågan om det behövdes en grundlagsändring för att förhindra missbruk av offentlighetsprincipen. Frågan ledde inte vidare till någon åtgärd.

Då handlade det om e-post och mejl. Vi står nu inför ett scenario som på ett helt nytt sätt kan äventyra förtroendet för tryckfrihetsförordningen och utmana den offentliganställdes arbetsmiljö. AI har förändrat den bild vi tidigare vant oss vid och vi behöver nya redskap.

Stora språkmodeller, som ChatGPT, kan vara ett värdefullt verktyg i kontakten med myndigheter. Det kan hjälpa medborgaren att förstå information, formulera sig och ta tillvara sina rättigheter. Samtidigt kan samma verktyg användas för att förstärka ett rättshaveristiskt beteende och problematiska tankemönster.

I utbildningen kommer vi att gå igenom följande:

• AI som stöd i kontakten med myndigheter
• Rättshaveristiskt beteende i offentlig verksamhet och myndighetsutövning
• AI som verktyg vid rättshaveristiskt beteende
• När AI förstärker föreställningar, konflikter och i vissa fall psykisk ohälsa
• Hur AI kan vara oss själva – och rättshaveristen – till konstruktiv hjälp

Rebecka C. Ångström är doktor i företagsekonomi och disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm med forskning om tillit och misstro till AI-system.
Jakob Carlander är leg psykoterapeut och författare till bland annat böckerna ”Rättshaveristen och jag” och ”Rättshaveristiskt beteende – bemötande i praktiken”.