Straffprocess

Dag 1 Förundersökning

• Brottsbegreppet
Detta kursmoment tar sikte på att diskutera vissa allmänna rekvisit som måste vara uppfyllda för att en gärning ska anses utgöra brott. Schematiskt handlar det om att avgöra om rekvisiten för otillåten gärning (objektiva rekvisit eller gärningsrekvisit) är uppfyllda samt om rekvisiten för personligt ansvar (subjektiva rekvisit eller ansvarsrekvisit) är uppfyllda. Dessa två huvudgrupper av rekvisit delas i sin tur in i undergrupper. För att en otillåten gärning ska vara förövad krävs dels att gärningen är brottsbeskrivningsenlig, dvs. att rekvisiten i ett straffbud är uppfyllda, dels att gärningen inte kan anses rättfärdigad med hänvisning till vissa ansvarsfrihetsgrunder. För att personligt ansvar ska kunna utkrävas fodras dels att krav på uppsåt alternativt oaktsamhet är uppfyllt, dels att gärningspersonen inte kan anses ursäktad med hänvisning till särskilda ansvarsfrihetsgrunder. I detta kursmoment ingår vidare att ange en ordning, eller metod, för hur man stegvis kan gå tillväga för att pröva om en gärning utgör brott. Den metod som kommer att presenteras benämns ”åttastegsmetoden”.

• Inledande och bedrivande av förundersökning
Här behandlas vad som krävs för att inleda en förundersökning och hur denna ska bedrivas. Frågor som berörs är verksamhet innan förundersökning inleds, beviskravet ”anledning anta”, ledning av förundersökningen och utredningsmetoder.

• Tvångsmedel
I detta avsnitt behandlas de tvångsmedel som de brottsbekämpande myndigheterna har möjlighet att använda, som gripande, anhållande och häktning, kroppsvisitation, husrannsakan och hemliga tvångsmedel.

• Den misstänktes rättigheter
Den misstänktes rättigheter har på senare tid fått större betydelse. Stor vikt läggs i detta avsnitt vid den betydelse som Europadomstolens domar har fått på området samt de ändringar som skett via EU-direktiv.

Dag 2 Huvudförhandling

• Påföljdssystemet och påföljdsbestämning
Dessa kursmoment tar sikte på att diskutera utformningen av det svenska påföljdssystemet och ge en beskrivning av de regler som finns om olika påföljder. I detta kursmoment kommer också att diskuteras hur påföljd ska bestämmas med särskilt fokus på lämplig metod. Regelverket är omfattande och särskilt vad gäller systematiken kring påföljdsbestämning kan den legislativa strukturen uppfattas som såväl svårgenomtränglig som omständlig. Förhållandet kan uttryckas som att det handlar om att kunna ”hålla många bollar i luften samtidigt”. Ett viktigt inslag beträffande påföljdsbestämning handlar om att belysa relationen mellan omständigheter som är hänförliga till gärningen och sådana som är hänförliga till gärningspersonen.

• Processens ram
Den jurist som processar i domstol har stor nytta av att behärska de processuella regler som styr ramarna för processen. Vilka ändringar får åklagaren göra i gärningsbeskrivningen? Får ny bevisning åberopas? Kan målsäganden åberopa alternativa grunder för anspråket? Detta är frågor som behandlas i avsnittet.

• Bevisvärdering och bevisföring
I brottmål står ofta bevisfrågor i fokus. Har den tilltalade gjort det som åklagaren påstår? Hur säkert ska detta vara? I avsnittet behandlas beviskravet ställt utom rimligt tvivel och metoder att använda under bevisvärderingen.